Förra veckan var rätt kaotisk. Efter att ha varit hemma hela helgen för att Charlie mått sådär efter att ha varit hos veterinären på fredagen för öronspolning och kontroll så åkte vi tillbaka till veterinären på måndagen. Väl hos veterinären fick vi remiss och det vara bara att åka direkt i till Ultuna djursjukhus i Uppsala. Charlie blev inskriven och mådde nu riktigt dåligt, han fick smärtlindring och var hängig. Vi fick säga hej då, och det var jättejobbigt, vi visste inte om vi skulle få träffa honom igen. Veterinären trodde att det var hjärnhinneinflamation eller diskbråck i nacken. En gång om dagen fick vi ett samtal om hur han mådde och om vilka tester som de gjorde. På tisdagen fick jag beskedet att "diagnosen är sädär", det kändes som om han var så långt borta, jag ville bara dit på direkten! Men han var inlagd på intensivvårdsavdelningen och man fick inte komma och hälsa på pga, smittorisken. 

 

I fyra nätter låg han kvar på Ultuna och i fredags kväll fick han äntligen komma hem med restriktioner om strikt vila och medicinering. Han är mycket piggare men har fortfarande ont. Men jag tror han tycker det är skönt att vara hemma, djurvårdaren som haft hand om Charlie sa till oss "Ja, han börjar nog tröttna på oss nu och vill hem.". 

 

Vad som är fel på honom vet de inte än, ingen av provsvaren visar något och han har inte haft feber. Så därför är han nu inbokad för magnetröntgen på fredag. De vågar inte göra en vanlig röntgen pga av att det kan skada mer och att man inte ser mjukdelarna i den. Att de vill se mjukdelarna beror på att de har hittat nevrologiska störiningar som inte är normala, och vi vill såklart ha en så grundlig diagnos som det bara går. Nu är det bara att hålla tummarna för att han blir helt frisk.